Jag är fången i min egen naiva dumhet

Jag sitter övergiven driven utav demoner
Med jagad blick
Jag väntar ännu, jag har väntat I eoner
På vad jag aldrig fick

Jag är fången i min egen naiva dumhet
Men tiden lär
Hjärtat blöder till det härdats
Till evig stumhet
För kärleken tär
Den tär

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0