Slutet närmar sig
Och känslorna är sjukt blandade, jag vill så gärna att det nya året ska komma, helst igår! Men en del av mig vill att ingenting ska förändras. Att allt ska vara som igår! Inte morgondagen. Även fast det är morgondagen jag hela tiden längtar efter.
Jag är rädd för allting jag kommer missa när jag är borta, att folk glömmer mig? Men... Haha, när man väl lärt känna mig, hur fan kan man glömma mig? ;)
Så jag hoppas att alla mina kära underbara vänner har skype nästa år ;) *peeek*
Min ansökan närmar sig sitt slut, jag har sista dagen på praktiken på onsdag och innan veckans slut har jag skickat iväg den, fatta... Det är värklighet nu, inte bara min fantasi, min illusion om att jag ska göra någonting jag egentligen inte tänkt igenom. Nu är det påväg att hända.
Men det gör mig även ledssen, att nästa år kommer ingeting att vara sig likt, jag kommer få ett nytt liv och inte träffa min familj eller vänner på ett helt år! Framförallt min älskling (gusse). Shit alltså, ångest. Jag kommer säga hej då till allting, min trygghet!?
Men det är ju det jag vill, och jag fick det klart för mig att jag ska iväg. Det beslutet tog jag lördag. Jag ska hur mycket jag än kommer sakna allting, vad jag än gå miste om. Men fatta sakerna jag kommer uppleva och skiten jag missar här hemma i Sverige!
Men iallfall, det är ett stort steg, och ibland går tiden förfort.
Jag vill ta mig härifrån
Vill sväva som fågeln, fri bland moln.
Vackra du! Jag kommer inte glömma dig :)Och inte har jag tänkt vara utan dig ett helt år, jag kommer och hälsar på :)) Skype är väl något man får skaffa då med andra ord :p Du kommer verkligen få uppleva mycket säkert både bra och dåliga saker, Sverige står alltid kvar och tro mig det kommer inte hinna förändras så mycket på ett år :p Gusse finns i ditt hjärta och du i hans han kommer vara ledsen när du far men desto gladare då du kommer hem :)Fan va kul du kommer få! :)
